Ensam Hemma

Han har åkt upp i bergen igen, inte jag, för jag måste jobba.

Eller, kanske hade jag kunnat åka dit imorgon men för min del känns det inte riktigt som semester att hänga med familjen Capdevila. Det ges liksom inte utrymme att vara för sig själv. Och jag tänker mig att det där med att vara för mig själv kommer det att bli lite av framöver, så jag tar tillfället i akt.

På lördag ska jag på BBQ hemma hos söta Carola:

Det bästa med att hon är från Holland är att hon bestämt sig för att påbörja grillfesten redan klockan 19.30. Skönt att äta tidigt och därmed kanske till och med hänga med ut ett tag. Jag har iof precis börjat få tillbaka energin efter månaders trötthet cch dessutom så är det inte fullt så varmt, -bara jättevarmt, inte olidligt, – så jag kanske orkar dansa tills småtimmarna men gör jag inte det så är det ju lugnt.

Jag njuter av att jämra mig över mina symptom för jag mår ju egentligen alldeles utmärkt.  Det är bara det att jag känner mig stolt över att vara gravid och vill berätta det för alla…och då är ju en fest ett ypperligt tillfälle när man kommer dit och dricker vatten.

”Vill du inte ha lite Cava?”, frågar någon och där har jag min öppning, bevare dem väl.

Det där beror ju iof på sällskapet.

Innan vi berättade för de blivande farföräldrarna under en middag och de undrade varför jag inte ville dricka av det goda vinet kände jag att det var dags att berätta, stötte till Ignasi i sidan

Och Ignasi utropade, plötsligt och bryskt: ”Vi är gravida!”

Efter gratulationer och pussar fick jag dock återigen frågan om jag inte ville dricka lite av det utsökta vinet?

”Nej tack, jag är ju gravid”

”Vad har det med saken att göra? Lite vin gör ingen skada.”

Spanien, ja, det är i Spanien jag bor.

Utforska inlägg i samma kategori: Uncategorized