Barcelona Centrum med Alexia och lilla O

Idag presenterade jag lilla O för Alexia, en vän från Galicien. Alexia och jag gick i samma klass i filmregi 2003 -2004 här i Barcelona och har också efteråt jobbat ihop med inspelningar etc. Alexia filmade sin första långfilm (som undertecknad var med och producerade) på 12 dagar i september 2008 och är nu ute på festival-turné med den. Hon har varit i Cartagena de Indias, vann publikens pris på en festival i Milano, hon kom precis hem ifrån Cannes (där hon inte tävlade men väl försökte sälja in den) och nu kanske hon ska tävla i en festival i Los Angeles. Filmen är ett låg-låg-lågbudget projekt baserat på massor av hårt jobb och ett stort filmteam som jobbade helt gratis.

Vi möttes igår och promenerade runt i Barcelonas centrum.

Alexia tittar på ett gulligt gammalt par som dansar ”La Macarena” till gatumusikanterna som står i Portal de l’Angel -shoppingstråket som går parallellt med Ramblan, från Pza Catalunya till de Gotiska kvarteren:

Vi spatserade runt på stan och det blev påtagligt i vilka totalt olika livssituationer vi befinner oss. Hon är inne i det hårda arbetet med att jobba extra vid sidan om för att kunna förverkliga sitt projekt: jobb, jobb, jobb. Jag är inne i min nya verklighet med lilla O.

Jag beundrar Alexia. Och jag är glad för hennes skull när det går bra.  I framtiden kan jag tänka mig att driva ett eget projekt med hennes hjälp…men just nu är jag inne i något helt annat. Jag vet vad det där arbetet innebär. Man jobbar jämt, jämt, jämt för att få pengar till att överleva medan man kämpar för drömmen. Att jobba sådär är inte ett alternativ längre eftersom det skulle innebära att offra tid med min dotter.

Men det innebär inte att jag ger upp drömmen. Jag kommer att kämpa för den framöver när Olivia blivit större. Men lugnare. För mina projekt är inte längre viktigast av allt.

Lilla O är viktigast av allt.

Utforska inlägg i samma kategori: Barcelona, dagbok, foto