That’s What Friends Are For!
Finaste Birgit. Jag kan nog säga att jag älskar henne utan att överdriva.Klart jag kan! Det är snarare en underdrift. Tiden går och riktiga vänner består. Så här när det är jobbigt att leva vet man vem som är och inte är. Birgit är.
Först gick vi till en Thai-restaurang vid Medborgarplatsen för att prata om det jobbiga som hänt sedan sist. Både för henne och för mig.
Sedan gick vi runt, runt i de gamla kvarteren på Söder där vi hängde i forna tider. Åsögatan, Skånegatan, upp och ned på Götgatan… Birgit är en jävel på att köra motorcykel i grustag men det där med att köra barnvagn i snö hade hon ingen vidare koll på…
Hon fick posera med vagnen i alla fall vilket hon gjorde snällt. Hon är så vacker min vän! Sedan försökte hon dra vagnen vidare med bromsen i 
Och efter en hel del befriande galghumor så slappnade vi av med att prata om lite mer ytliga ting:
Herregud! Jag är en usel utlandssvensk. Jag visste inte att den gamla kolossen Skatteskrapan numera bara heter Skrapan och har en lyxig Coctailbar på högsta våningen med utsikt fin som snus. “Dyrt men värt det” lovade B och jag lovade henne att bjuda henne på en drink däruppe nästa gång jag är i stan.
Lite ironiskt, symboliskt sett, att lyxbaren/restaurangen i den f.d Skatteskrapan heter Imperiet. Och ja, jag vet att detta är Old Old Old News…men för mig är det dagsfärskt.
Utforska inlägg i samma kategori: dagbok, SverigeEtiketter Söder, stockholm, vänskap
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
