Storstad
Du vet. En halvtom tunnelbanevagn klockan 22 en vardagskväll. Alla sitter i egna tankar. Ingen tittar på dig. Ingen utom den där snuskgubben som gjorde att du klev av bara för att byta vagn. Och så ser du honom mellan vagnarna och han ser stolt ut att ha haft den makten över dig. Så du byter vagn igen. Till en vagn med några kvinnor i. En vagn där han inte ser dig. Och så hoppas du bara att han inte kliver av på din station. Men du glömmer honom snart. För att små obehagligheter som han är vardagsmat i tunnelbanan. Häromdagen bytte du vagn för att ett påtänt par satte sig bredvid dig. Hur visste du att de var påtända? För att de “whoade” när tåget rullade från stationen. För att deras ögon var tefat. Deras rörelsemönster spattigt. Som illa förda marionettdockor. Det oberäkneliga är skrämmande. Så du bytte vagn. Men det är ingen big deal. För du är van.
Utforska inlägg i samma kategori: dagbok
mars 29, 2011 den 3:39 f m
Känner igen mig…en obehaglig upplevelse var när jag satt i en vagn när en man började ta fram ett järnrör och slå i taket. Han försökte provocera en kille som satt mittemot mig. Slängde i dörren mellan vagnarna och drog det där järnröret…jag var ute ur vagnen fortare än blixten när tåget stannade på nästa station…
mars 30, 2011 den 11:11 e m
Usch. Ja, det händer obehagligheter titt som tätt i tunnelbanetåg runt om i världen. Såna här saker; oftast på kvällen / natten. I rusningstrafik kan man hitta främmande händer i sina fickor (har hänt mig) …eller på alla möjliga ställen. MEN -för det mesta är det helt okej.