Me ha picado, ma picao, ma picao…

…el bichito, el bichito del amor, sjunger jag.

Har kliande bett över hela mig. Något katten dragit in tror jag. Det blir vinägerbad(obs överdrift) för kissen och stortvätt av husets alla tyger…

Regn och rusk. Jag vill också vara en sån som på allvar säger ååååh vad mysigt med höstmörker och tända ljus. Men det regnar och är kyligt. Det är inte särskilt mysigt. Jag trivs med dörren till terassen öppen och ljumma vindar som vädrar mitt hem. Men det är jag det…

Det bästa med att sommaren är slut är att myggen dör…bara därför går kattfan och släpar hem loppor-som dessutom favoriserar modern i huset.

Men du, jag är vid gott mod ändå. Lätt i sinnet. Jag kynnesgnäller. Löser problemen och höjer värmen i mitt välisolerade hem. Har slöhelg. Ser halvhjärtat en film med James Franco och en massa apor i Går ut trots att jag inte vill-hon vill. Läser om tvåbarnschocken och bestämmer mig för att sluta läsa så mycket. I strömmen av alla goda råd tappar jag trygghet och förnuft.

Inga tankar alls egentligen. Bara liv. Inget djup. Låter blir att känna in och känna efter; bara kör. Jag ska duschas, hon ska badas, tvätten ska tvättas, katten kureras och sedan är det inget mer med det.

Jo,lite mat på det.

Utforska inlägg i samma kategori: Uncategorized